Bergförstärkning

Förstärk tak och väggar i berg

Med bergförstärkning menas de metoder som används för att förstärka tak och väggar i berg. Det kan exempelvis handla om gruvor, tunnlar, bergrum eller bergslänter.

Gruvor och liknande miljöer som inte har stabila väggar eller tak kan orsaka stora skador på personer och egendom. Därför är bergförstärkning ett måste för att minska risken för ras eller skred.

Innan man börjar med bergförstärkning är det viktigt att först analysera områdets geografiska förhållanden. En utvärdering av berggrunden är en förutsättning för att påbörja bergförstärkning.

 

Bergförstärkning

Bergförstärkning

Bergförstärkning med bergbult

Bergets naturliga spricksystem har korsande sprickor som kan ge upphov till mellanliggande riskfyllda kilar i tunneltak eller väggar. Genom att förankra dessa kilar med bergbultar i fast berg, förhindras att de faller ner och orsakar skador.

Bergförankring används för att förstärka bergets naturliga svagheter i syfte att åstadkomma säkra och beständiga berganläggningar och förhindra att riskfyllda kilar i berget faller ner och orsakar personskador eller skador på egendom.

Bergbult består vanligen av en stålstång typ armeringsstål eller höghållfasta spännstag som förankras i borrhål. Själva förankringen består oftast av cementbruk som överför bergets last till bultstången genom skjuvning.

Bergförstärkning

Bergförstärkning med sprutbetong

Sprutbetong används huvudsakligen för släntstabilisering, reparationsarbeten och som bergförstärkning vid ex. tunnelbyggen. Sprutbetong förstärker berget genom vidhäftning och murbruksverkan och kan samverka med bergbultar.

Efter bultning sprutas vanligen sprutbetongen. Sprutbetongens tjocklek beror på bergets kvalitet, antal sprickor och tunnelns eller bergrummets användning och kan variera mellan ca 30 mm till 300 mm. För att förstärkningen ska ha en god beständighet bör sprutbetongens tjocklek inte understiga 50 mm.

Torr- eller våtsprutning?

Torrsprutning

Det krävs generellt ingen formsättning när sprutbetong appliceras, vid betongsprutning av exempelvis tunnlar är berget i sig formen. Det krävs endast ett tunt skikt av sprutbetong för att åstadkomma en avsevärd bärförmåga, detta beror då huvudsakligen på sprutbetongens goda vidhäftningen till underlaget. Man bör dock vara uppmärksam på att en tunn motgjuten betong har en begränsad beständighet.

Betongsprutning kan utföras på två sätt. Den första och äldsta metoden kallas torrsprutning, torrbruket eller det lätt förfuktade bruket transporteras med hjälp av tryckluft genom en slang fram till ett sprutmunstycke där vatten tillsätts direkt vid påsprutningen innan betongen träffar underlaget. Förfuktat torrbruk ger mindre dammspridning. Torrsprutning används ofta vid betongreparationer och mindre bergförstärkningsarbeten.

Bemix SP40 är ett torrbruk som används för torrsprutning.

Våtsprutning

Den andra metoden, våtsprutning, innebär att en färdigblandad viskös betongmassa pumpas genom en slang. Tryckluft tillsätts vid munstycket tillsammans med accelererande tillsatsmedel som gör att betongen fastnar vid exempelvis sprutning på tunneltak. Då betongmassan ska kunna pumpas fram från blandaren krävs det att betongen är tillräckligt lättflytande vilket medför att vct normalt måste vara högre än vid torrsprutning.

Hur bra sprutbarhet en sprutbetong har kan bedömas utifrån dess egenskaper att fästa på bergytan genom både adhesion och kohesion i betongmassan. Kohesion är sammanhållningen i betongmassan som håller ihop materialet. En sprutbetong med bra sprutbarhet är därmed en betongmassa som kan sprutas i tjocka lager utan att falla ner pga av för låg adhesion eller kohesion. Den maximala skikttjockleken anger hur tjockt lager som kan sprutas innan betongen släpper från bergytan eller faller isär pga sin egentyngd.

Bergförstärkning

Behöver du hjälp?

Bemix
010-455 95 00
info@bemix.se

Ladda ned V-CARD